Igrenes prospekteringar avseende på gas.

Prospekteringsprocessen innehåller många faser som bland annat:

- Elektromagnetiska överflygningar för att fastställa berggrundens beskaffenhet med avseende på magnetism, densitet, elektrisk ledningsförmåga, blockstrukturer mm.
- Markprover från 1-2 meters djup för att fastställa områden med förhöjda halter av kolväten.
- Seismiska undersökningar för att fastställa berggrundens beskaffenhet, förkastningar och reflektioner.
- Kärnborrningar och petrophysiska undersökningar av borrkärnor
- Loggning
- Provtagningar av gas- och vattenprover för kemiska analyser
- Berggrundsmodell som stöd för teoretiska beräkningar av gasvolymer
- Flödestestar av borrhål

Olja och naturgas återfinns vanligtvis i sedimentära bergarter på upp till flera kilometers djup.
Dessa bergarter har skapats genom div partiklar och kallas sedimenation, dessa är de mest konventionella ställen att söka efter gas och olja.

Siljansringen har en unik möjlighet då Europas största meteorit har slagit ner.
Teorierna kring meteoriten är att nedslaget har orsakat sprickor ner till övre manteln, som i sin tur möjligör att abiotisk/djupgas kan sipprar upp via pathways/faults mot jordytan.

Teorin kring Abiotisk gas i Siljansringen bekräftades av Daladjupgas i Stenberg 1 brunnen.
Där man i ”det mäktigaste påträffade dolerite lagret” på 5.931m-6.020 meter (89 meter tjockt).
Med en porositet upp till 10%, mätt med Sonic och resisitivty, wireline logs.

Mätningar av fri metan från borrkax gjordes av två laboratorier, Formation Eveluation Services, Okhlahom & DGU, vilket motsvarar Sveriges SGU i Danmark.
Båda mätserierna överstämmer vad gäller förekomten av fri metan, vilket når ett värde upp till 1637 uL/kg bergart.
Halterna av fri metan i doleriterna under 5700m ligger signifikativt över Nordsjösedimentens övre bakgrundsväre på 100uL/kg sandsten.
Analysen av stabila kolisotoper (13C/12C) i fri metan från doleritkax anger en särkslid grupp i jämförelse med andra typer av naturliga metanförekomster.
Denna grupp har 13C i området -4 till -8%o och kan jämföras med de beräknade -4 till -7%o av primärt metankol.
Proverna påvisar att metanet i doleriten är Abiogent producerat.               
Det problem man dock hade i Stenberg 1 var att det Hydrostatiska trycket håller tillbaka gasen i formationen och inte låter den flöda mot borrhålet och således gjorde det svårt för att utvinna den Abiogena gas man funnit.

AB Igrene prospekterar nu efter gas i Siljansringens sedimentära delar utanför meteoritnedslaget.
Där man påvisat att de övre sedmienten kan utgöra ett utmärkt lock för den gas som via pathways/faults kan sippra upp från jordens inre.